Alltid något...

Klarade uppkörningen idag och vilken lättnad. Man har den senaste tiden varit som en person instängd i en liten bubbla just för att det ända man haft sina tankar på är just allt med körkortet. Dock är inte min bubbla helt och hållet spräckt än då jag fortfarande har ännu ett prov kvar - ett omprov - så jag fortsätter att hålla mig i den här bubblan ett tag till.
Uppkörnikngen idag gick i varjefall, tack o lov, bra. Man brukar ju börja med en koll av bilen och jag fick ta en liten extra titt på spolarvätskan och bromsarna när det va rklart så begav jag mig iväg. Hon som jag körde upp med var helt fantastisk, hon var så lugn och lättsam att det knappt gick att vara nervös vilket jag är oerhört glad över. Vi pratade i stort sett under hela körningen och fick fram en och annan bra dialog. När vi kom tillbaks där vi stratade (på sjukhustets parkering i Köping) så gav hon mig den goda nyheten att jag klarat körningen och jag var tvungen och ge hennen en kram! Kunde inte låta bli att visa min glädje (a) men nu sitter jag här i mitt rum och har tagit fram numret till vägverket och ska boka ny tid till teorin imorgon!

// S